Flickr: thejcgerm

U.S. Census Bureau har börjat publicera mer detaljerade resultat av förra årets stora folkräkning (som görs vart tionde år i USA). Mycket politisk uppmärksamhet riktas nu till att förstå konsekvenserna av demografiska förändringar mellan väljargrupper. Särskild uppmärksamhet riktas till  Hispanics/Latinos, som är den största minoriteten och utgör 15.8% av befolkningen. (Afroamerikaner är näst störst med 12.9% och asiater tredje minoritet med 4.9%).

Latinamerikaner i USA är inte bara den största minoriteten. Det är också den snabbast växande befolkningsgruppen. Det betyder att på många håll i landet har demografin förändrats – och kan på några decennier förändras radikalt – i delstater och specifika valkretsar. Det är med andra ord ett nytt röstunderlag för politiker att vinna förtroende av.

Läs mer i tidigare inlägg om folkräkningen och dess inverkan på landets politiska karta.

Den demografiska förändringen av USA är kanske allra mest slående i Texas. Texas hade störst befolkningstillväxt av alla delstater: man ökade med drygt 20% till 25.1 miljoner invånare (jämfört med rikssnittet 9.7%) – och hispanics utgjorde hela 89% av folkökningen. Mer statistik för olika delstater

Presidentvalet 2012.

Den latinamerikanska tillväxten leder naturligt till spekulationer om presidentvalet. 67% av hispanics röstade på Obama i presidentvalet 2008. Demokraterna har alltså till synes en stor fördel av den demografiska utvecklingen. Det republikanska partiet har all anledning att ta hänsyn till detta.

Jag har tidigare skrivit om Floridas nyvalde republikanske senator Marco Rubio, som presidentkandidat och som ny stjärna i det republikanska partiet. Rubio är kubaättling och en ledande representant för Tea Party.

Rubio är så klart lite för mycket en nykomling för att på allvar kunna kandidera till Vita huset. Däremot har han god chans att bli republikanernas vicepresidentkandidat. Susana Martinez, nyvald guvernör i New Mexico, och Brian Sandoval, dito i Nevada är andra av nya ”latino-politiker” som republikanerna har att välja mellan.

Men visst, man ska inte blint tro att ”latino-politker” kan locka en så heterogen väljargrupp som Hispanics är. (Typ ett misstag som att tro att Sarah Palin var ett smart drag för att välja besvikna kvinnliga Hillary Clinton-väljare). I första hand är hispanic en identitet med sitt modersland, något av de 17 spansktalande länder söder om USA, och kanske inte som en demografisk enhet.

Andelen hispanics i olika delstater.

Här är statistik för de delstater som hittills publicerats:

  • Arkansas: 6.4% (186,050), ökning från 3.2% (2,586,534) år 2000
  • Indiana: 6% (389,707), ökning från 3.5% (214,536) år 2000
  • Iowa: 5% (151,544), ökning från 2.8% (82,473) år 2000
  • Louisiana: 4.2 & (192,560), ökning från 2.4% (77,083) år 2000
  • Maryland: 8.2% (470,632), ökning från 4.3% (227,916) år 2000
  • Mississippi: 2.7% (81,481), ökning från 1.4% (39,569) år 2000
  • New Jersey: 17.7% (1,555,144), ökning från 13.3% (1,117,191) år 2000
  • Illinois: 15.8% (2,027,578), ökning från 12.3% (1,530,262) år 2000
  • Oklahoma: 8.9% (332,007), ökning från 5.2% (1,79,304) år 2000
  • South Dakota: 2.7% (22,119), ökning från 1.4% (10,903) år 2000
  • Texas: 37.6% (9,460,921), ökning från 32% (6,669,666) år 2000
  • Virginia: 7.9% (631,825), ökning från 4.7% (329,540) år 2000