Time Magazine

Barack Obama + Ronald Reagan = sant? Det finns en hel del som tyder på kärleksfull förbrödning mellan USA:s 40:e och 44:e president.

Under den utdragna primärvalskampen mot Hillary Clinton gjorde Obama ett uppmärksammat inpass som väckte ont blod hos somliga vänsterdemokrater. Obama sa att Ronald Reagan förändrade USA på ”ett grundläggande sätt som Bill Clinton inte gjorde”. (Video här)

Obama skrev nyligen en artikel om Reagan i tidningen USA Today. Där framhåller han Reagans pragmatiska känsla för kompromisser och förmåga att få till stånd samarbete över partigränsen. (Läs mer i ”Alla älskar Reagan”)

På sin julsemester på Hawaii lät Obama pressen veta att han läste Lou Cannons Reaganbiografi ”The Role of a Lifetime”.

Men framförallt. Senaste numret av TIME illustrerar två presidenter som gillar varandra. Artikeln ”Förebilden: vad Obama ser i Reagan” pekar på gemensamma nämnare dem emellan och hur Obama ser Ronald Reagan som förebild. Kanske inte så mycket avseende politikens innehåll som hans persona.

Artikeln tar fasta på Obamas stora tal till nationen: ”När Obama stod inför kongressen, regeringen och det amerikanska folket för att hålla sitt andra State of the Union-tal, så inställde sig både Reagans persona och politik.”

Obamas ”framtiden ska vinnas” och Reagans ”det är morgon i Amerika.

När president Obama i slutet av januari talade till nationen var framtidsoptimism  och Amerikas storhet i världen mycket påtagliga temata. ”We do big things” – vi gör stora saker – blev talets mest uppmärksammade slogan. Precis detta, att lyckas ingjuta självförtroende hos amerikanerna, var kanske Reagans stora begåvning.

För att bli omvald gäller det att lämna dåliga tider som få väljarna att se att saker blir bättre. Blickarna ska riktas framåt. Obama nämnde ”framtiden” hela 15 gånger och tiofalt att framtiden ska ”vinnas” i sitt State of the Union-tal. Politiska kommentatorer har inte varit sena att peka på parallellen just med Ronald Reagan och hans återvalskampanj 1984.

TIME skriver att

Obamas tillgivenhet för Reagans politiska stil kommer med ett uppenbart egenintresse. Personal i Vita huset blickar innerligt mot Reagans presidentskap, delvis därför att de hoppas att Obamas kommer att avspegla det.

Vad som åsyftas här är den sak att Reagans första mandatperiod präglades ev ekonomisk recession med hög arbetslöshet. På tredje året (1983) efter 16 månader av recession började dock den amerikanska ekonomin att förbättras. Arbetslösheten minskade och en ekonomisk uppgång, som då saknade sitt motstycke, kom att vara i åtta år. (Sedan blev det sämre igen och Bill Clinton blev presidenten som tillskrivs en ny ekonomisk högkonjunktur.)

I presidentvalet 1984 (mot demokraten Walter Mondale) kunde Reagan därmed kampanja på Amerikas ”förnyade självförtroende”. I en mycket känd och lyckad reklamfilm sålde Reagans team in bilden av ”Morning in America”: det är en ny, ljus morgon som väcker landet ur sitt slummer. Med det budskapet säkerställde Reagan en förkrossande seger; han vann 49 av 50 delstater.

Morning in America:

YouTube Preview Image

Frank Rich, på NY Times, iakttog samma sak: ”Precis före State of the Union dunstade varje kvardröjande tvivel om Barack Obamas beslutsamhet att göra Ronald Reagans politiska anda till sin egen”.

Rich tar fasta på Obamas optimistiska anslag som en viktig paroll för att bli omvald 2012. Likaså det  omvända: Det besynnerliga i att republikanerna, och i synnerhet Tea Party, har en så pass negativ, rent av aggressiv, klangbotten. Det är ”oamerikanskt” och lönar sig aldrig i en politisk kampanj. (Vilket Obama om någon vet det mesta om efter kampen med Clinton.)

Republikaners officiella kommentar till State of the Union-talet av Paul Ryan och tepåsarnas av Michele Bachman, var allt annat än upplyftande. Var för sig målade de upp en tämligen dyster bild av sakernas tillstånd i USA. Bara problem och sifferexercis om budgetunderskott . Ingen typisk amerikansk ”vi-är-bäst-i-hela-jävla-världen-känsla” av att allt ordnar sig.

Rich skriver att: ”Det är anmärkningsvärt hur det republikanska partiet har överlåtit optimismen hos sitt skyddshelgon till presidenten just när landet förbereder sig för en störtflod av ‘Reaganiana’”.

Kärleksaffär mellan Obama eller Reagan eller inte. Men Obama kan mycket väl komma att likna Reagans framtoning mer än någon republikan just nu lyckas med. (Och att det är riktigt bekräftar Ronald Reagan son, Ron, som säger att han inte ser några likheter mellan Sarah Palin och hans far: ”Hon är en såpopera”.)

Svensk media: SvD