Obama Sate of the Union 2012

President Obama levererade ett positivt tal till kongressen och nationen. Årets State of the Union var en tydlig ansträngning att slå an en ton av framåtanda och stärka amerikaners sargade självförtroende efter ekonomiskt bistra år.

Det tillhör presidentämbetes nimbus att med ord försöka förmå nationell oro att skingras. När presidenten säger att USA är en framstående nation, ”en oumbärlig nation”, så är det en påminnelse att hävda nationens självbild mot inre och yttre hot.

Men det är också valår. Och Obama vill bli omvald. Som en tumregel gäller att de amerikanska väljarna röstar på den kandidat som ingjuter mest optimism. Därför är det viktigt för Obama att mota bort bilden av ett USA på fallrepet, såväl ekonomiskt som sett till sitt inflytande i världspolitiken.

Amerika är tillbaka. Alla som säger något annat – alla som säger till dig att Amerika håller på att förfalla eller att vårt inflytande har avtagit – vet inte vad de pratar om.

Obama menade att försvarsmakten kan tjäna som förebild för hela nationen. Navy SEAL-teamet, som skulle ta bin Laden, tänkte inte som demokrater eller republikaner. Det enda som gällde var uppgiften som skulle lösas. Han fortsatte med att berätta om stunden i ”the situation room”: när han satt bredvid Robert Gates, som var George W. Bushs försvarsminister, och Hillary Clinton, som kampanjade mot honom som presidentkandidat – så var det inget annat än uppdraget som hade betydelse.

Så avslutade Obama sitt tal med en appell om samling; ett tema om att arbeta tillsammans trots olikheter, som han använt sedan han var presidentkandidat.

Den här nationen är framstående därför att vi byggde den tillsammans…Så länge vi är förenade för ett gemensamt mål, så länge vi bevarar vår gemensamma föresats, så färdas vår resa framåt och vår framtid är hoppfylld – och vår unions tillstånd kommer alltid att vara orubbligt.

Med tanke på tumregeln att väljare belönar optimism var Republikanernas svar, som gavs av Indianas guvernör Mitch Daniels, en avsevärd mer dämpad bedömning av sakernas tillstånd. Daniels framstod som en begravningsentreprenör i teverutan. Han tycktes ha svårt att ge någon trovärdig emfas till sin sina ord om Amerikas storhet.

Kongressen klandras.

Höstens presidentval kommer dock inte vara ett val mellan två framtidsscenarier, vad Obama och hans utmanare tror ska hända. Problemet för Obama är att som sittande president kan man aldrig göra valet helt framåtriktat. Han, liksom alla politiker som söker bli omvalda, kandiderar utifrån sin meritlista. Det finns inget sätt att undfly den. Obamas omvalskampanj måste utgå från vad han har gjort under sina tre år i Via huset.

Årets State of the Union-tal var därför fyllt med olika åtgärder Obama ville framhålla som bedrifter av honom och administrationen.

Han försökt också distansera sig från kongressen. Eftersom förtroendet är historiskt lågt för kongressen (endast 9% av befolkningen ger kongressens arbete godkänt), är det en uttänkt strategi att lägga över ansvar och klander på dem för att ingenting blir gjort.

Obama gav en känga till kongressen för debaclet i höstas när staten var nära att ställa in sina betalningar. Han frågade lagstiftarna retoriskt – Kan ni klandra väljarna för att vara cyniska?

En vanlig fras som Obama använde för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan honom och kongressen var ”Send me a bill”. Han uppmanade flera gånger kongressen att skicka honom olika lagar,  som han direkt skulle skriva under .

Obamas politiska förslag.

Här är några av presidentens konkreta förslag. Flera berörde hur USA ska behålla fler jobb i en tid när många arbetstillfällen, särskilt i tillverkningsindustrin, flyttas utomlands.

  • Slut på skatterabatter till företag som outsourcar jobb.
  • Inget företag ska kunna undvika skatt genom att flyta verksamheter utomlands.
  • Skattelättnader kommer ges till de företag som väljer nya jobb i USA.
  • Två miljoner utbildningsplatser; kommunal vuxenutbildning ska bli mer yrkesutbildning
  • Tuffare åtgärder mot länder som skaffar sig oschyssta fördelar, som piratkopiering.

Obama talade för en ny skattepolitik. Han nämnde ”Buffet-regeln”, efter Warren Buffets debattinlägg om hur fel det är att han betalar mindre skatt än sin sekreterare. Obama sa att de som tjänar mer än en miljon dollar ska betala minst 30% skatt. Skatten ska inte höjas för flertalet amerikaner.

Du kan kalla det för  klasskrig så mycket du vill. Men att be en miljardär att betala åtminstone lika mycket skatt som hans sekreterare? De flesta amerikaner skulle kalla det för sunt förnuft.

Något oväntat valde Obama att ta upp frågan om reformering av landets immigrationsordning. Han sa att motståndarna till en reform inte längre har någon ursäkt. Den illegala invandringen har minskat under hans tid som president.

Om kongressen inte förmår samlas sig kring en omfattande reform – så bär de åtminstone godkänna DREAM-Act. Det är en lag som skulle ge barn till illegala invandrare en chans att starta ett eget liv och bli medborgare i USA om de tar examen. – Send me the Bill.

State of the Union 2012

Inbjudna gäster: Debbie Bosanek, Warren Buffets sekreterare, och Laurene Powell, änka till Steve Jobs

Svensk media: DNSvDABSR.