Don't mess with Texas

Foto:Flickr: Sarowen

Skoleleverna i Texas ska lära sig den historiska betydelsen av mottot ”In God We Trust”, men inte förstå vad som skiljer kön åt från genus som en social konstruktion. Eleverna ska studera industrimagnaters filantropi, men inte läsa om fackföreningarnas roll i arbetslivet. De ska plugga countrymusikens, men inte hiphopens, sociala och kulturella betydelse.

Texas skolstyrelse har beslut om nya kursplaner i samhällskunskap för delstatens high schools. Beslutet föregicks av en intensiv debatt om olika ändringar, tillägg och strykningar som den folkvalda skolstyrelsen gjort i expertskrivningarna. (Läroplanen finns här).

Debatten har även förts nationellt. Det som lärs ut i Texas tenderar nämligen att läras ut också i andra delstater. Läromedelsförlagen kan som rationalisering komma att anpassa kommande utgåvor efter de nya läroplanerna, eftersom Texas och dess offentliga skolor är en av de största inköparna av skolböcker.

Skolstyrelsens (State Board of Education) republikanska majoritet har kritiserats hårt för att de gjort politik av de nya kursplanerna, som ska börja gälla läsåret 2011/2012. Flera ledamöter är konservativa i sociala frågor och har låtit ideologi och personliga önskemål bestämma vilka ämneskunskaper eleverna ska bära med sig i livet.

De 15 ledamöterna inledde sammanträdet med en bön, som leddes av Cynthia Dunbar, en av nämndens nio konservativa. Bönen handlade om att USA är ett ”kristet land styrt av kristna principer”; om hur medborgerliga fri- och rättigheter (Bill of Rights) tillfogades konstitutionen därför att ”nationens grundare trodde på bibeln”. Hennes slutkläm är att så länge USA ”lever i andan av den kristna religionen…så kan ingen stor skada drabba vårt land”. Se video:

YouTube Preview Image

Tankefigurer

Skolstyrelsens morgonbön angav tonen för vad som senare skulle beslutas. Tankefigurer får styra undervisningsmålen i Texas.

  • Amerikansk imperialism blir ”expansionism”
  • Sovjetisk expansion blir ”aggression”
  • Rymdteknologin har inte bara påverkat, utan förbättrat amerikaners livskvalitet
  • Nixons ”roll” för normalisering av relationen mellan Kina och USA blir ledarskap
  • USA är inte ett ”demokratiskt samhälle”, utan en ”konstitutionell republik
  • Bill Gates har inte ”påverkat den globala ekonomin”, utan ”uppfyllt den amerikanska drömmen”
  • ”Före vanlig tideräkning” (BCE) blir ”Före Kristus” (BC)
  • Folkmordet av Armenier blir ett ”politiskt motiverat massmord”

Många ändringar handlar alltså om ordval som skvallrar om en politisk och ideologisk agenda. Det allra mest tydliga är att begreppet kapitalism genomgående ersätts med begreppet ”fri företagsamhet”.

Ordvalet återspeglar en mer framskjuten och en positiv värdring av kapitalism. Nu finns det till exempel ett övergripande mål för i stort sett alla samhällsämnen att ”eleverna ska identifiera rollen av USA:s  fria företagssystem”.

Andra punkter som drar högerut:

För godkänt betyg förväntas elever kunna beskriva hur amerikanska värden är unika och skiljer sig ifrån andra nationers värden (”American exceptionalism”). Reagans ekonomiska politik (Reaganomics) blir ett obligatoriskt moment.

Elever ska få undervisning om konservativa grupper som National Rifle Association och 80-talets Moral Majority, men inte nödvändigtvis om några liberala organisationer.

Senatorn Joseph McCarthy påstående att USA på 1950-talet var infiltrerat av kommunister och hans metoder för att försöka identifiera sammansvärjningen har ett vanrykte hos flertalet historiker. Texas skolstyrelse ställer nu McCarthys värv i ett betydligt mer fördelaktigt ljus.

Elever ska inte ”förstå den fortgående konflikten mellan palestinier och israeler” – utan i stället kunna förklara hur ”arabstaternas avvisande av staten Israel lett till fortgående konflikt”.

Liberaler har bloggat energiskt om hur skolstyrelsen i Texas ”skriver om historien” på ett så skrämmande sätt inte ens George Orwell hade kunnat tänka ut i 1984. Läroplanerna är ett urval av personer och händelser som ”indoktrinerar elever med ett konservativt narrativ”.

Utbildningsminister Arne Duncan har redan kritiserat beslutet. Han menar att läroplaner borde skrivas av pedagoger med ämneskunskaper, och säger i en kommentar att ”Vi gör våra barn en björntjänst när vi skyddar dem från sanningen, bara för att några människor tycker den är smärtsam eller inte passar med deras bestämda åsikter.”

De konservativa ledamöterna i skolstyrelsen besvarar kritiken med att deras högervridning i själva verket korrigerar en tidigare vänstervridning, så att ”läroplanen hamnar rakt i mitten”.

Filosofer värda namnet

Den kanske mest uppmärksammade ändringen kom i sista stund av sig. Skolstyrelsens republikanska majoritet hade föreslagit att Thomas Jefferson inte skulle få vara med bland de politiska filosofer som eleverna ska lära sig när de läser världshistoria.

Jefferson är inte särskilt populär hos somliga konservativa, främst med anledning av att han tydligt förespråkade isärhållandet av stat och kyrka. Till listan med filosoferna Hobbes, Locke och Rosseau lades i stället teologerna Thomas Aquino och Jean Calvin.

Uppmärksamheten blev kanske alltför besvärande, så Jefferson fick vara kvar på listan. Om det berodde på opinionstryck eller eftertankens kranka blekhet saknar evidens. Fast det senare kräver trots allt en tanke.