Don't Ask Don't Tell skyltNågra dagar in på det nya året tar den 112:e kongressen över Washington och förändrar därmed radikalt förutsättningarna för demokraterna och president Obama möjligheter att få till stånd lagar efter egen agenda.

I senaten som nu är en ”lame duck” är flera av Obamas vallöfte på väg att bli politiska motgångar.

Don’t Ask, Don’t Tell

I förra veckan förlorade man en omröstning om försvarsanslaget med ett tillägg som skulle upphäva förbudet för homosexuella att ta värvning och öppet tjäna USA:s försvarsmakt; Don’t Ask Don’t Tell (DADT). Det ser ut att förbudet kommer att kvarstå för överskådlig tid. Detta trots att Pentagon och den republikanske försvarsministern, Robert Gates, efter en omfattande utvärdering av DADT sagt att det är hög tid att försvaret borde tillåta och välkomna homosexuella.

DADT ser att ut att kvarstå också trots att det finns såväl en politisk som folklig majoritet för ett upphävande. Representanthuset har redan sagt ja till ett upphävande. 57 röster  i senaten ville samma sak. Men ödet för DADT är ett skolboksexempel på senatens många och krångliga procedurer och regler som förhindrar att omsätta en enkel majoritet till en lagstiftande handling.

Från liberalt håll beskrivs det som att ”ett minoritetsparti använder argument om senatens procedurer som en ursäkt för att förhindra en lagstiftning.” Men också hur få risker Harry Reid, demokraternas ledare, är villig att ta.

Frågan väcks om förutsättningarna är rimliga för USA:s parlament. Ezra Klein skriver i Washington Post att ”Problemet är den utspridning av ansvar som kommer genom att stifta lagar genom en komplicerad parlamentariska psykningar hellre än ett enkel majoritetsstyre.”

Men sista ordet är inte sagt för sittande kongress. Det återstår ett litet utrymme för ett upphävande. Oberoende Joe Lieberman (Connecticut) och republikanen Susan Collins (Maine) har introducerat ett upphävande som ett enskilt lagförslag. Men även om det blir en omröstning kvävs det sannolikt 60 röster för att inte bli trängd av av olika procedurala regler som tillåter enskilda senatorer att i praktiken stoppa ett förslag.

The DREAM-Act

Ungefär samma situation gäller för DREAM; en reform av immigrationspolitiken som skulle ge barn till illegala – eller papperslösa – invandrare en möjlighet att bli amerikanska medborgare.

Inför en omröstning blev det ett ”proceduralt drama som är senatens förtecken”: lagförslaget togs bort från agendan för att ge senaten en möjlighet senare rösta på den omgjorda lag som representanthuset godkänt.

Vita huset har i veckan fortsatt sina påtryckningar för att driva igenom DREAM. Lagen ger ”hårt arbetande, patriotiska unga människor ett försök till den amerikanska drömmen” . Det är ett vallöfte som kan bli till en besvikelse, särskilt för den viktiga väljargruppen latinos, som bar fram Obama till presidentposten.

Det är två vallöften – och två olika hjärtefrågor – för det demokratiska partiets kärnväljare. Om inte en handfull republikaner röstar mot partilinjen kommer det att bli en motgång för presidenten och en besvikelse för många väljare. Så även om det formellt finns ett utrymme, så är tveklöst chanserna små för DREAM och ett upphävande av DADT.