Protester i Arizona mot ny lag.

Foto:Flickr: kevinbondelli. Protester i Arizona

I delstaten Arizona kräver en ny lag att polisen ska kontrollera en persons identitet om det finns skäl att misstänka att han eller hon befinner sig i landet illegalt. Protester har följt och president Obama har kritiserat lagen.

I retoriken återfinns starka uttalanden. Allra mest uppmärksammat har antagligen kardinal Roger Mahoneys (katolsk ärkebiskop i Los Angeles) blogginlägg fått. Han likställer lagen med de metoder som användes i Nazi-Tyskland och i Sovjet:

I can’t imagine Arizonans now reverting to German Nazi and Russian Communist techniques whereby people are required to turn one another in to the authorities on any suspicion of documentation.

Söndagen i Phoenix var tredje dagen med demonstrationer. 2,500 personer protesterade mot hur Arizona väljer att komma åt problem med illegal invandring. Bilder på Flickr visar plakat med allt från beskedliga ”Reform. Not Racism.” till plakat med samma retorik som ärkebiskopens blogginlägg:

Reaktionerna är alltså starka. Problemet som lagen aktualiserar är hur polisen kan avgöra om någon är en illegal invandrare. Hur ska polisen skilja mellan en legal och en illegal invandrare? Kan polisen fatta en skälig misstanke som inte är grundad på en persons etnicitet? Med tanke på Arizonas demografi -  30% är Hispanics/Lations och 5% är American Indian – väcks det en oro hos många om hur polisen kommer att hantera sitt nya uppdrag.

Lagen, som nyligen godkändes av delstatens utsedda guvernör, republikanen Jan Brewer, innebär bland annat:

Polisen ska göra ett ”rimligt försök” att avgöra om det finns ”skälig misstanke” att en person är en illegal invandrare. Ras, hudfärg eller nationellt ursprung kan inte vara det enda som polisen tar hänsyn till.

Den som befinner sig illegalt i landet – och därmed saknar identitetspapper -  gör sig skyldig till en förseelse som straffas med upp till sex månaders fängelse och en bot på upp till 2,500 dollar.

I sin presentation försökte guvernören mota bort den väntade kritiken. Hon menade att de som inte tror på myndigheternas (polisens) förmåga att tillämpa lagen utan hänsyn till hudfärg är  ”alarmister och cyniker”.

Det är så klart inget argument, utan hennes förhoppning. Om det är önsketänkande återstår att se. Men alla cyniker kan redan ta notis om hur svårt lagens förespråkare har att förklara hur exakt polisen ska kunna fatta en skälig misstanke med mindre än att ras kommer att vara en faktor.

I Hardball frågar programledaren Chris Matthews precis detta till kongressledamoten Brian Bilbray (republikan). Svaret är att polisen iakttar folks beteende, hur de klär sig och vilka skor de har.  (6 minuter in i klippet)

YouTube Preview Image

Vilken åsikt man än har om lagen, så borde alla inse att det är svårt att  bortse från  etnicitet och bedöma människor bara efter vilka skor de har. Det måste inte innebära  rasism, men det innebär en mycket stor utmaning för myndigheterna att inte  behandla  medborgare ojämlikt.

Arizonas långa gräns till Mexico medför specifika problem för delstaten.  Ansvaret för landets gränser är dock ett federalt ansvar.

Lagen, vilka åtgärder polisen måste göra och risken för ojämlik behandling på grund av vilken etnicitet man har, kommer sannolikt  därför bli en fråga för domstolarna. Kampen som, särskilt för många hispanics och latinos, nu trappas upp får pastorn Warren Stewart att se helgens protester som starten för en ny medborgarrättsrörelse för vårt århundrade.

You have awakened the 21st century civil-rights movement.

Om 1900-talets medborgarrättsrörelse var en kamp för svartas rättigheter kommer alltså vårt århundrades kamp vara för att säkerställa hispanics/latinos rättigheter; vilka nu är USA:s största minoritet.

President Obama var också snabb att kritisera lagen. Lagen ”undergräver grundläggande föreställningar om rättvisa, som vi värdesätter som amerikaner.”

YouTube Preview Image

I USA råder det en politisk enighet om att landets immigrationspolitik inte riktigt fungerar. Men den politiska enigheten om vad som måste göras är lika liten som viljan att ta sig an problemet. President George W. Bush försökte reformera immigrationspolitiken med en lag som skulle ge illegala invandrare en väg till medborgarskap. Lagen föll dock i kongressen på grund av ett bristande stöd från Bushs eget parti.

Försök till en överenskommelse har pågått i Senaten, men förefaller nu ha kommit till ett dödläge i och med Arizonas lag och det rådande politiska klimatet efter demokraternas sjukvårdsreform.

Varför kommer lagen nu? Det är så klart politik. Och positionering inför höstens val. Guvernör Brewer har ett val som hon måste vinna i november – och lagen är tänkt att stärka hennes ställning hos många republikanska väljare, som kräver ”hårdare tag” mot illegal invandring.

John B. Judis analys i ”Why hysteria has won out in Arizona”, pekar dock på hur en sådan taktik kan komma att visa sig vara kontraproduktiv. Genom lagen så fjärmar sig det republikanska partiet från hispanics, som ju är en stor väljargrupp. Lagen kan alltså vara politiskt kostbar.

While Republicans may pick up a few more percent of the angry white vote in November 2010, they can kiss the Hispanic vote goodbye—and not just in Arizona. That may not have meant much in 1935, but in the years to come, it could seal the Republicans’ fate as a minority party. That’s at least one price they’ll pay for being mean and crazy.

(I svensk media har nyheten ännu så länge endast rapporterats i notisform.)