En debatt har blossat upp i USA om Mark Twains klassiker Huckleberry Finns äventyr. Romanen hålls som en av landets främsta och viktigaste litterära insatser – men innehåller också ett kontroversiellt språk från sin tid, år 1884.

Huck Finn är en viktig skildring av ett USA:s smärtsamma historia – och det smärtar fortfarande att läsa boken. Kanske inte mist för att det mycket problematiska ordet ”nigger” nämns 218 gånger. Twain valde nämligen att använda sig av lokalt och folkligt tal från den dåtida amerikanska södern.

Så här låter den svenska översättningen, efter att Huck ofrivilligt har fått skiljas från slaven Jim som han har befriat. (Paret Phelps är Jims nya ägare och Huck väljer att åter försöka rymma med honom. ) Huck trotsar därmed sitt samvete, som säger honom att Jim borde återföras till hans ägare:

Sålde honom?” sa jag och började böla. ”Men det var min neger och mina pengar också, Var finns han nu? – Jag vill ha min neger.”

En ny upplaga publiceras nu, i vilken ”nigger” tagits bort och ersatts med ”slave”. Utgivaren Alan Gribben, professor i engelska på Auburn University at Montgomery i Alabama, bestämde sig för en ny utgåva av Twains klassiker – utan ”n-ordet” – efter att länge ha kämpat med texten i klassrummen. N-ordet var obekvämt i undervisningen.

I inledningen till sin version skriver Gribben:

N-ordet för med sig, då som nu, nedsättande undermeningar mer nedriga än nästan någon annan förolämpning som kan riktas till en annan folkgrupp. I det engelska språket finns det ingen likvärdig nedsättande kommentar mellan folkgrupper. Trots sporadiska försök av rap och hiphop-musiker att göra begreppet till sitt eget…så förblir n-ordet odiskutabelt det mest provocerande ordet i det engelska språket.

Men invändningar har inte låtit vänta på sig. Han har redan fått kritik av kollegor. Thomas Wortham, på UCLA, jämför initiativet på ett inte helt fördelaktigt sätt med den viktorianska erans upplagor av Shakespeare; utrensade på ”anstötligheter”. En bok som Gribbens utmanar inte barn  av idag att ställa den svåra, men viktiga frågan ”Varför skulle ett barn som Huck använda ett sådant motbjudande ord?”

Afroamerikansk kritik mot strykning av n-ordet.

Kai Wright skriver på Colorlines att Huck Finn utan n-ordet är som sexualundervisning som endast lär ut avhållsamhet. Han menar att det är sorgligt att det ska dröja till college innan man öppet kan diskutera USA:s rasism. ”Det är talande för en kultur som har reducerat rasism till ord, hellre än idéer och handlingar.

På samma tema skriver Elon James White, som har bloggen This Week In Blackness, ett inlägg på Salon: ”N-ordet hör hemma i Huckleberry Finn.” Att låtsas att en sådan här utgåva skulle tjäna något högre gott är att ”förolämpa den amerikanska allmänhetens intelligens.” Han menar att nyutgåvan är ännu ett i raden av exempel på hur USA har svårt att tala på ett rakt sätt om sitt förflutna:

Amerika är ett samhälle i vilket vår otäcka historia inte är så lång borta så att den tillåter en kall, objektiv analys. På grund av den felaktiga behandlingen av alla som inte var/är vita, hetero och män, så har Amerika konstant försvarat sig själv i stället för att rättframt göra upp med de överträdelser som nationen medvetet spelat en roll i. Amerika är rädd för sitt förflutna.

Trey Ellis, författare och lektor på Columbia University, skriver att problemet är inte censur, redigering  eller politisk korrekthet i sig. Alla har väl läst omredigerade versioner av litterära klassiker när de var små. Problemet är just att den pedagogiska uppgiften en förälder eller lärare har inte kan avhjälpas med att stryka och ersätta ett enskilt ord. ”Gribben är en aktad forskare, men detta är ingen aktningsvärd version av kanske den enskilt viktigaste amerikanska boken någonsin.” Om man tror att barn är inte redo för ”n-ordet” måste man i vilket fall göra mer med en gammal text än att bara ersätta vissa ord.

Gribbens upplaga kommer säker att välkomnas – lika mycket som den kommer att ses som undanmanöver i en smärtsam del av amerikansk historia – och samtid.