Wall Street Goldman SachsVad har storbanken gemensamt med ett blötdjur?

Apropå försöken att ”reformera Wall Street” och gårdagens omröstning i senaten som blev ett första hinder för demokraterna. Idag håller senaten förhör med chefer från Goldman Sachs. Dess vd Lloyd C. Blankfein har att svara på vilken roll investmentbanken spelade i den stora ”husbubblan” och hur bankens handel med kreditderivat orsakade den största ekonomiska krisen i USA sedan depressionen.

Goldman Sachs är verkligen hårt ansatta nu i det offentliga samtalet. För en dryg vecka sedan meddelade Finansinspektionen att de stämmer banken för att medvetet ha vilselett investerare.

Senaten skulle kunna få god hjälp att ifrågasätta bankens handlingar av Matt Tiabbi. Han jämför i ”The Great American Bubble Machine” Goldman Sachs med vampyrbläckfisken:

The first thing you need to know about Goldman Sachs is that it’s everywhere. The world’s most powerful investment bank is a great vampire squid wrapped around the face of humanity, relentlessly jamming its blood funnel into anything that smells like money.

Vad är en vampyrbläckfisk? För att göra liknelsen mer effektiv skulle de kunna visa BBC-serien Planet Earth i senaten. Ingen kan som Richard Attenborough presentera detta blötdjur. Luta dig tillbaka, se och lär:

YouTube Preview Image

Tiabbi tillskriver Goldman ett direkt och avgörande ansvar för bland annat 90-talets IT-bubbla, 00–talets husbubbla, skyhöga oljepriser och 2008 års stora ”bail-out” av Wall Street.

Så skapas bubblor på Wall Street.

I korthet: Ett företag bestämmer sig för att ta in kapital genom en börsintroduktion. För att göra det behöver företaget hjälp av en investmentbank som säljer in företaget till tänkbara investerare. Banken fungerar på så sätt som en garant för introduktionen och för att företagets aktier hittar köpare.

IT-bubblan orsakades av att banker så som Goldman inte brydde sig så mycket om företagens vinster och bokslut – som de blåste upp företagets framtidsutsikter. Ju mer banken blåste upp utsikterna, desto mer lyckad kunde  en börsintroduktion bli – och desto större provision kunde banken få.

Tiabbis reportage vill visa att Wall Street och Goldman inte lärde sig sin läxa efter att bubblan spruckit. I stället upprepas och förvärras detta på husmarknaden.

”Instead of teaching Wall Street a lesson that bubbles always deflate, the Internet years demonstrated to bankers that in the age of freely flowing capital and publicly owned financial companies, bubbles are incredibly easy to inflate, and individual bonuses are actually bigger when the mania and the irrationality are greater.”

Mellan åren 1999 och 2002 betalade Goldman ut 28.5 miljarder dollar i bonusar till sina anställda, vilket i genomsnitt  är $350,000 per anställd.

Tiabbis sammanfattar husbubblan och Goldmans ansvar:

The market was no longer a rationally managed place to grow real, profitable businesses: It was a huge ocean of Someone Else’s Money where bankers hauled in vast sums through whatever means necessary and tried to convert that money into bonuses and payouts as quickly as possible

Then, at the dawn of the new millennium, they suddenly threw all that shit out the window and started writing mortgages on the backs of napkins to cocktail waitresses and ex-cons carrying five bucks and a Snickers bar. None of that would have been possible without investment bankers like Goldman, who created vehicles to package those shitty mortgages and sell them en masse to unsuspecting insurance companies and pension funds.”

Läs också om Finansinspektionens stämning av Goldman Sachs i ”En Google-annons blir till en bra konspirationsteori”.