Sarah PalinSedan John McCain presenterade Sarah Palin som sin vicepresidentkandidat har amerikansk media inte kunnat låta bli att rapportera vadhelst hon företar sig. I två och ett halvt år har Palin varit en stapelvara i den politiska rapporteringen.

Journalisten Dana Milbank på Washington Post, har tröttnat på det – och på sig själv – och förklarat februari som en Sarah Palin-fri månad: ”Idag är första dagen på resten av mitt liv.” Han uppmanar sina kollegor att göra samma sak. Att strunta i Palin åtminstone i en månad. Visst, menar Milbrank, Palin kommer inte att försvinna:

Men om vi behandlar henne lite mindre som en viktig politisk personlighet och lite mer som…en beräknande individ som säger chockerande saker för att dra till sig medieuppmärksamhet, så har det ingen betydelse, Visst, vi kanske förlorar lite webbtrafik eller tittarsiffror, men vi kan också vinna någonting.”

Vinsten av att inte skriva om Palin under en hel månad illustrerar han med ett avsnitt av Seinfeld. George Costanza slutar att ha sex – med resultat att den annars lite trångtänkte George når oanade intellektuella höjder. Kvantfysik och Rubiks kub blir en barnlek.

Om somliga önskar att lösgöra hjärnkraft som upptas av Sarah Palins uppenbarelse, så önskar andra ännu mer av henne. Sajten I Own The World har svarat med att utropa februari till Palins månad: ”All Palin February”.  Och Sarah Palin Information Blog slår tillbaka mot Milbank med att göra februari till en månad att uppskatta Reagan och Palin (Reagan/Palin Appreciation Month). Fler högerbloggar följer efter. Det gäller att ”stoppa liberal medias ensidighet”.

Lite udda är att den engelska konservativa tidningen Telegraph avvisar försöket till avhållsamhet och säger att deras bloggar kommer att skriva om Palin varje dag den här månaden.