Rick Santorum presidentkandidat

Mitt Romney vann republikanernas primärval i delstaten Illinois. Valresultatet var väntat och rättar in sig i en rätt pålitlig demografisk fördelning av rösterna. Varken Romney eller utmanaren Rick Santorum lyckades expandera sin väljarbas. Kandidaternas utsikter kan sammanfattas med en kom-ihåg-lapp: -Det handlar om demografi, dumbom!

Kom-ihåg-lappen är en parafras på den kända politiska frasen ”It’s the economy stupid”. Frasen användes under presidentvalet 1992 mellan Bill Clinton och George Bush. Den sittande presidenten Bush ansågs ha en stor fördel i valet, tack vare större meriter när det kom till utrikes- och säkerhetspolitiken.

Clintons strateg James Carville bestämde att Clinton i stället skulle fokusera på landets dåliga ekonomi i sitt budskap. Strategin var framgångsrik. Bush blev inte omvald. Frasen ”- Det handlar om ekonomin, dumbom!” har kommit att användas för en slags politisk sanning: att hushållens ekonomi alltid är väljarnas största oro och första prioritering i ett val.

Mitt Romneys och Rick Santorums demografi.

De republikanska presidentkandidaterna tycks begränsade av en annan sorts politisk sanning: väljarnas demografiska hemvist är utslagsgivande.

Oavsett vilken delstat det gäller har skiljelinjerna varit stabila mellan ideologi, inkomst, utbildning och framför allt religiös tillhörighet. Vallokalsundersökningar från 16 primärval eller nomineringsmöten ger en bestående bild. Varken Romney eller Santorum har lyckats rita om skiljelinjerna. Den republikanska nomineringsprocessen kommer med all sannolikhet fortgå några månader till enligt följande förutsättningar.

Mitt Romney vinner väljare som tjänar mer större årsinkomst än $100.000. Han vinner väljare med universitetsexamen. Han är som starkast i storstäderna och deras förorter. Han vinner de som beskriver sig själva som mer ”moderata konservativa”. Han vinner de som inte identifierar sig som evangelikalt kristna.

Mitt Romney är alltså kandidaten för de välställda , sekulariserade, högutbildade och moderata storstadsbor. Hans väljarbas är det som kallas det republikanska partiets direktörsfalang ”managerial wing.”

Rick Santorums mest lojala väljargrupp är evangelikalt kristna (även om han själv är katolik). Han vinner röster från dem som tjänar mindre än $50.000 om året. Han har vunnit de väljarna som ser sig som ”mycket konservativa” i nästan alla stater. Han är stark på landsbygden.

Men Santorums begränsning är tydlig. Inte i någon delstat har han fått mer än 31% av rösterna av de som inte är evangelikala. Lika lite som Romney har fått med sig partiets mest konservativa och religiösa falng har Santorum fått med sig moderata, mer sekulariserade storstadsbor.

Ser man framåt innebär deta att Romney har en klar fördel i kuststaterna, i vilka evangelikala som mest uppgår till en tredjedel av det republikanska väljarkåren – och mer välställda personer är fler: Maryland, Connecticut, Delaware, New York, New Jersey och Kalifornien. Santorum är favorit i inlandet, i delstater med en majoritet evangelikala och fler arbetare: Louisiana, Texas, West Virginia, Arkansas, Kentucky och sannolikt North Carolina och Indiana.

I årets primärval tycks demografi vara viktigare än ”momentum”. En vunnen delstat har hittills inte gett någon kandidat tillräckligt mycket medvind för att ändra utfallet i nästa delstat.