Protester mot Arizona

Nu har kommunstyrelsen i Seattle bestämt sig för att bojkotta delstaten Arizona – med anledning av delstatens nya lag som kräver att polisen ska kontrollera personer som de skäligen misstänker är illegala invandrare. Seattle är den elfte amerikanska staden  som markerar sitt ogillande av Arizonas immigrationspolitiska beslut

Läs mer om lagen i mitt tidigare inlägg ”I Arizona känner man igen illegala invandrare på skorna”. Själva lagtexten, som träder i kraft 29 juli, kan du läsa här.

Seattles bojkott innebär ett stopp för tjänstemäns och politikers resor till Arizona och att staden framöver inte ska göra några upphandlingar med delstatens företag. Man har dock undantagit några stora företag och officiella resor får ske om det finns särskild anledning. Så bojkotten är kanske mer ett budskap till presidenten och Kongressen att något måste göras åt immigrationspolitiken, än en åtgärd som får allvarliga konsekvenser för relationen och kommersen mellan Seattle och Arizona.

De elva städerna som nu bojkottar Arizona är:

  • Seattle, Washington
  • El Paso, Texas
  • Austin, Texas
  • Boston, Massachusetts
  • St. Paul, Minnesota
  • Boulder, Colorado
  • San Diego, California
  • West Hollywood, California
  • San Francisco, California
  • Los Angeles, California
  • Oakland, California

Av dessa städer är det Los Angeles bojkott som kan få störst negativa ekonomiska effekter. USA:s andra största stad har idag kontrakt med företag i Arizona till ett värde av 58 miljoner dollar. I veckan fick dock Los Angeles ta emot ett offensivt mothugg av Arizonas nämnd för samhällsservice (Arizona Corporation Commission som bland annat administrerar delstatens elproduktion): om ni menar allvar med bojkotten så stänger vi av strömmen. Arizona står för en fjärdedel av Los Angeles strömförsörjning, så konsekvenserna skulle bli stora.

En av nämndens chefer skrev ett brev till Los Angeles borgmästare. Chefen skriver att om Los Angeles menar allvar med sin bojkott, så vill han gärna hjälpa till med att omförhandla kontrakten så staden inte längre får ström från Arizona: ”I am confident that Arizona’s utilities would be happy to take those electrons off your hands.”

Om man inte är beredd att släcka ner Los Angeles borde man ånyo överväga hur klokt det är att försöka skada Arizonas ekonomi. Borgmästaren har meddelat att han inte tänker ”svara på hot från en delstat som har isolerat sig från ett Amerika som värdesätter frihet och grundläggande medborgerliga rättigheter.”

Mexikos president på statsbesök

I veckan har Mexikos president Felipe Calderón varit på statsbesök i USA. En av frågorna på agendan var immigrationspolitiken och ländernas gemensamma gräns. På en gemensam presskonferens med president Obama var Calderón tydligt kritisk. Han kallade Arizonas lag för ”diskriminerande”.

På presskonferensen fick Obama frågan om han höll med Calderóns bedömning av Arizonas lag. Det blev ett tillfälle för den amerikanska presidenten att lägga ut texten om sin immigrationspolitik. Efter att ha talat om gränsbevakning och att myndigheterna mycket strängare måste beivra arbetsgivare som anställer illegal arbetskraft, så sa Obama att man för det tredje måste se till att de som har kommit till USA illegalt hålls ansvariga.

Det betyder att illegala invandrare ska betala böter och betala in skatter retroaktivt. Enligt Obama bör de också lära sig engelska. Dessa åtgärder innebär ett USA skapar en en väg till att bli medborgare också för dem som kommit till landet illegalt. Genom att ”göra rätt för sig” kan man bli amerikansk medborgare: Obama talade om en ”pathway to become legal residents and utlimately citizens of this country”.

Barack Obama och Felipe Calderón

Konkret resulterade statsbesöket i en ”deklaration för en gränspolitik för 2000-talet” länderna emellan. Konkret betyder här egentligen mest förståelse strävan och önskemål; deklarationen är inte juridiskt bindande dokument. Det övergripande önskemålet som Obama och Calderón härmed uttrycker är enönskan att i grunden omstrukturera sättet på vilket den delade gränsen mellan Mexiko och USA förvaltas.”

Men mer än deklarationen var det nog en flicka i andra klass som fick immigrationspolitiken att bli uppmärksammad i nationell media.

Politik på högsta nivå kompletterades med ett akut konkret exempel på effekter av en stor papperslös immigration till USA. Michelle Obama besökte en skola tillsammans med Mexikos första dam Margarita Zavala.

Med några elever som satt i en ring runt Michelle, sa en sjuårig flicka att hon hört att president Obama skulle skicka hem alla papperslösa invandrare. Michelle svarade att ”det är något vi måste lösa, att människor kan vara här med rätt sorts papper, eller hur?” Flickan sa då ”Men min mamma har inga papper!”

Inrikespolitik

Efter allt fokus i veckan – med deklaration och ett barns vittnesmål -  återstår att se vad som blir reella förändringar. Som alltid handlar det om politiska hänsynstaganden, egenintressen och taktik – särskilt ett valår som det är i USA.

Obama passade mycket riktigt på att skicka en inrikespolitiskt signal. För att råda bot på en haltande immigrationspolitik och kunna skapa vägen till medborgarskap, så måste han ha stöd från republikanerna. Obama kan inte förlita sig endast på senatens demokrater för att nå de 60 röster som allra helst behövs för att en lag ska bli verklighet.

Lagen har alltså mött hårt politiskt motstånd från Vita huset och fått en rad städer att skramla till bojkott – men lagen stöds av en majoritet amerikaner. Enligt en opinionsmätning i början av maj stöder 59% lagen – och ännu fler (73%) ställer upp på kravet att man ska kunna visa papper som verifierar sin immigrationsstatus.

Det är med andra ord inte helt tydligt vad som är en vinnande politik i den här frågan. Svenska Dagbladets kommentar är att frågan ”väntas bli ett slagträ i kampanjerna inte bara i Arizona under detta valår…”. Veckans händelser talar för det och påminner om balansgången Obama och andra politiker har att gå mellan reformpolitik och folklig opinion – som jag skrivit tidigare i ett inlägg om röstfiske kontra politisk vilja.